Eld

OBS, recensionen innehåller spoilers. Eld är fortsättningen på Cirkeln, jag har ingen recension på den men här finns en (Tonårsboken) och här (Bokclara).

Eld

skriven av: Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Bokförlag: rabén&sjögren

Sidor: 628

Handling:

Någonting är fel i Engelsfors. Sommaren är varmare än någonsin och De Utvalda misstänker att hettan kan ha något att göra med demonerna. Samtidigt växer en förening fram - Positiva Engelsfors, vars metoder går ut på att inte sprida negativ energi omkring sig. De tror att man kan lösa alla problem så länge man har en positiv inställning. En efter en går invånarna i Engelsfors med och föreningens signum, som är gula pikétröjor, syns överallt. Allt eftersom blir deras metoder grövre och mer sektliknande, fast De Utvalda verkar vara de enda som anar oråd. Som om det inte vore nog bestämmer sig Rådet för att göra ett besök …

Vad jag tycker om boken:

Det var ett tag sen jag läste Cirkeln, fast det som var så fruktansvärt bra var att när jag läste Eld var det som om allt kom tillbaka. Författarna ska också ha jättemycket beröm för att de beskriver miljön väldigt bra och jag kan verkligen ”se” allt framför mig. Något som var nytt var att man fick läsa ifrån Ida's perspektiv, vilket jag tyckte var jätteroligt då man förstår henne mer. I Cirkeln kände jag att jag var mest lik Minoo, men i Eld känner jag igen mig i alla huvudpersonerna. Ännu en bra sak jag tycker om är att man inte riktigt vet vilka som är "goda" och vilka som är "onda". Mats och Sara har verkligen gjort ett bra jobb med uppföljaren till Cirkeln!

Bokens första mening:

Solljuset sköljer in genom rummets höga fönster och blottlägger varje gammal smutsfläck på de vita vävtapeterna.

P.S Måste bara säga att min svenskalärare skulle blivit lyrisk om hon läste bokens första mening, haha. Hon tjatar jämt om att vi ska använda adjektiv när vi skriver noveller.