Det borde finnas regler

skriven av: Lina Arvidsson

Bokförlag: Gilla böcker

Betyg: 3/5

Sidor: 311

Handling:

Mia är fjorton år och bor mitt i ingenstans. Hon är inget barn längre, men hon anser sig inte vara vuxen heller, hon är någonstans emellan. Eller ”i förberedelse” som hon uttrycker det själv. Om Mia och hennes bästis Mirjam fick välja själva skulle de vara några år äldre och gå på det coola gymnasiet inne i stan. Just nu verkar Mirjam dock bry sig om andra saker än vilket gymnasium hon ska gå på, hon har nämligen kärat ner sig i Per. Mia hatar Per och när hon får reda på att han är fyrtio år (!) håller hon på och smäller av. Han skulle kunna vara Mirjams pappa! Mia själv har aldrig varit kär, men så en dag träffar hon Vlad. Han har hatt, bor i egen lägenhet och skriver en roman på en gammal skrivmaskin. Plötsligt känner Mia det där härliga pirret i hela kroppen, fast hur gör man egentligen, när det inte finns några regler?

Vad jag tycker om boken:

Att läsa boken är precis som att titta in i en fjortonårings huvud. Mias tankar snurrar runt, runt. Jag kan relatera till i stort sett allt hon säger och tycker. Jag och Mia är så olika som man kan bli, ändå är vi så lika. Med andra ord tycker jag jättemycket om Mia. Någon jag tyckte mindre om var Mirjam. Jag menar, hallå, gubben är fyrtio år! Det är rent ut sagt äckligt tycker jag. Visst får hon vara kär i honom men han borde veta bättre än att stöta tillbaka på en fjortonåring. En sak som jag störde mig på var att boken inte var indelad i kapitel, utan all text kom i ett kör vilket blev lite jobbigt att läsa. Tyvärr drar det ner betyget ganska mycket …

Bokens första mening:

Vi hänger vid gungorna, jag och Mirjam.