En bortglömd recension som nu (äntligen) får bli publicerad

Dagen före julafton!

När jag gick igenom mina dokument hittade jag en recension på boken Som mig egen skugga, som jag tydligen glömt bort att publicera! (Eller ..? Rätta mig om jag har fel.)
Det är i alla fall en halvläskig bok som passar bra att läsa nu en kväll i vintermörkret.

Som min egen skugga

skriven av: Catherine MacPhail

Originaltitel: Another me

Bokförlag: B.Wahlströms

Betyg: 3/5

Sidor: 160

Handling:
Fay har aldrig varit den som trott på spökhistorier. Så när både hennes granne och hennes kompisar påstår att de sett henne flera gånger då hon har varit någon helt annanstans är hon säker på att det finns en vettig förklaring. Hon lyckas förklara bort det flera gånger, de hade säkert bara sett fel, eller hur? Men så händer det flera gånger, oftare och oftare. Det hela blir ännu konstigare när till och med Fays egna mamma påstår att hon varit med Fay hela dagen, trots att Fay vet att hon varit ensam. Har Fay drabbats av minnesförlust, kan hon inte längre ens lita på sitt egna minne?

Eller håller hon på och blir galen?

Vad jag tycker om boken:

Jag var först tveksam till att läsa den här boken då den "bara" är 160 sidor och jag brukar läsa mycket tjockare böcker. Men boken kändes inte alls kort, utan den hör definitivt till en av de bättre böckerna jag läst. Författaren berättar historien väldigt bra och den blir riktigt kuslig ett tag. Steg som förföljer en i mörkret, men när man tittar sig om ser man inte någon ... Ja, ni fattar hur jag menar.

Sen ...

En annan riktigt bra recension på boken, som stämmer in helt på vad jag tycker:

http://viskriverombocker.wordpress.com/2011/08/18/som-min-egen-skugga-%E2%80%93-catherine-macphail/